miniteam

måste vara vääärldens konstigaste språk. Typ som att man hör precis vad de säger. Fast egentligen fattar man nada. Sjukt märkligt. Som en blandning av isländska, norska, holländska och typ resten av världens språk. Hel knas.
Trots det så är jag sjukligt avis på att Malleballe ska åka dit. Årh! En all-inclusive hade suttit hur bra som helst. Inte göra något annat än att bättra på brännan. Det är tillräckligt ansträngande.

Emil grämer sig över att b-laget idag har hand om agenda. Det enda positiva enligt honom är att Carl Bildt är med. Enligt mig? Att Carrrrrl Bildt uttalar rrrrr precis likadant som Emil (när han ska vara allvarlig och prata korrrrrekt).

Vill rikta lite extra kärlek till ett par brudar som har förgyllt mina somrar, vintrar och vardagar under en hel mängd år. O vilka brudar sen. Underbara. Kärlek.

 

 

Vaderna.

Avverkade Vårruset igår. Knappt i någon rusande fart dock. Lite vaggande och lunkande möjligtvis. Det är ändå aningen knäckande att bli omsprungen av puckelryggiga, tunnhåriga gamla damer eller stora svettiga kvinnor som (helt ärligt) inte riktigt ser ut att vara i sina bästa dagar. Än mer knäckande att få en flagga av RIX FM:s hejjaklack där det stod "Hejja mamma". Come on !
Men fikan var god och sällskapet än trevligare vilket liksom vägde upp hela upplevelsen och gjorde det till en mysig vårkväll. Men nästa år. Det får bli mitt år.

Ser fram mot en tjejhelg i Öret. Har skaffat mig en, inte skit bra, craving. Mcdonalds. Måste ha. Emil vägrar men kanske kan få med mig brudarna ? hoppas hoppas. Måste verkligen ha.

Nu ska jag gå igenom vår uppsats och försöka avverka tråkiga telefonsamtal innan föreläsningen.
Morrn morrn !

Ojojoj. Länge sen.

Vad har vi gjort?
Besökt Paris. Fått skoskav. Börjat skriva uppsats. Plockat vitsippor. Firat påsk. Funderat kring hur-när-och-varför vi lämnade världens vackraste stad (Malmö - under ett svagt ögonblick i gassande sol vid Västra Hamnen med "Stad i ljus" på hög volym i bilen). Bränt magen. Blivit åksjuka (Klara). Kräkt en rosa kaskadkräkning rakt upp i luften (Klara). Varit Pippi (Klara). Varit fotbollstjej (Klara). Tappat byxorna på kungsgatan (Klara - I wish att det hade varit jag.. känslan av att mina byxor är förstora lär inte hända på ett tag). Varit en prima ballerina (Klara - också en önskan om att det hade varit jag, men för allas trevnad ska jag nog inte klämma ner mig i en grisrosa tight balettklänning).


Kanske världens godast baguette efter världens äckligaste och mest oprisvärda sallad.
Fågelbajs! Fin skylt. I efterhand önskar mina fötter att vi hade nyttjat den mer.
Hur fint?!
Mona-Lisa var fin. Resten också.
nej, träden var inte upp och ner. Vi var ju inte på andra sidan klotet.
LV, flagship store. Hade varit coolt att vara några mille rikare. Då hade jag kunnat skryta med att jag varit kund. Kanske nästa gång.
Non je ne regrette rien.
Av alla vackra kyrkor att döma - borde man ha varit katolik. (Mamma hade en annan åsikt om det)
På tur.
Tuffa.Varmt.Prima ballerina med en bikinibh för att pimpa klänningen lite.
Sjukt bra att hon gärna vill diska. Själv.

(vet inte hur man roterar bilderna)

Har lagt alldeles för mycket arbetstid på det här. Nu måste jag fortsätta.
So long !

Hallå?! Att inte ALLA hundägare har skaffat Plack-Off. Vilken lösning! Då slipper de illaluktande bestarna att vara just det.. illaluktande. Enligt reklamen alltså. Jag vet inte. Men jag tycker att alla hundägare borde pröva. För omgivningens skull. Jag skulle kunna bli Plack-Off:s ambassadör. Bara jag slipper hund-andedräkt. Jag och alla andra. Hu för att gå o lukta sådär illa hela dagarna. Tänk om man själv skulle ha så rälig andedräkt. Skulle inte vara helt ball.

Har fått en treåring som ser ut som en blandning mellan en prickig korv och en tonårstinn brud full med akne.

Lyssnar på P1. Som vanligt. Just nu berättar små (och stora) barn om hur de kom till världen och just nu hade jag önskat att Klara hade en mobil (och att hon kunde läsa) så att jag kunde skicka ett sms och skriva hur mycket jag saknar henne.

Lever ett sånt där tufft studentliv idag. Ledig. Mjukisar. Kaffe. Strålande sol. Lite P1. Det är ganska fint faktiskt. Jag kommer nog att sakna det om några månader. Eller vara överlycklig för att alla tentor är gjorda (och hoppas på att ingen behöver göras om). Å andra sidan ska jag väl inte direkt förta mig till hösten heller.

Njuter. Njuter. Njuter. Njuter av att inte göra något. Inte städa - borde. Inte plugga - kunde. Inte skriva CV - skulle verkligen. Inte träna - hade vatt nått.

Dålig update. Katastrofal till och med, men jag har inte haft så mycket att bidra med.

Åh. Senaste veckan har jag börjat inse vilken fruktansvärt dålig mamma jag är. Jag kanske borde lägga till stundtals, men det vore alldeles för olikt mig att ge mig själv en sådan komplimang. Förhoppningsvis skulle Klara kunna inflika med det, men det är ju bara en innerlig önskan från min sida att det bara är stundtals som jag helt och hållet saknar den moderliga instinkten.
Hur som. Jag tänkte lista upp det hela. Får hoppas att ingen från socialen läser det och att moster och kusse kanske inte kan bortse från vårt blodsband.

1. Cyklar till dagis en solig, men ack så kylig, morgon. Eftersom jag bara tittar ut ser det ganska varmt och skönt ut.
Kmr ut och inser att nej, det är nog under 10 sträcket iaf. Men jag cyklar och inte helt oväntat ropar Klara från sin stol att det blåser och att hon blir kall. Hennes jacka ligger i korgen och inte helt oväntat fortsätter jag att cykla med tanken om att det faktiskt bara är några minuter till innan hon får komma in i värmen. (Ja, jag var fullt påpälsad).

2. Frågar Klara vad hon vill ha på sig. "Klänning" svarar hon och istället för att vara en sann och praktisk mamma tar jag på henne vita strumpelaser (väldigt fina, ni vet såna stickade med lite mönster i) och en fin fin klänning hon fått av farmor. "Ja, mamma får skylla sig själv.. " är dagisfrökens kommentar. Men att de blir skitiga är inte det värsta (jag gick faktiskt in och tog på henne galonisar sen...). Det värsta är nog att strumpbyxorna saknar halkpluttar och Klara saknar inneskor = flashback från när jag halkade och slog ut framtänderna. Till mitt försvar påpekar jag detta för Klara och säger att hon får springa försiktigt för det är lätt att hon halkar.

3. Kaffe. Åh. Det går ju bara inte att vara utan det en hel dag i skolan eller ens de två timmar vi faktiskt brukar vistas på universitetet. Det resulterar i att det blir en hel del utgifter på bara kaffe. Jaha, men hur mycket kan det kosta då tänker ni. Kanske inte så mycket. Sisådär 12 svenska riksdaler. Fine. Det är inte så blodigt. Men dessvärre har flertalet av alla ställen på skolan infört att man inte tar kort under en viss summa, typ 30 spänn eller nått. Och eftersom jag saknar karaktär när det gäller sånt köper jag hellre mer eller också så försöker jag ha med mig kontanter. Men så var det ju det här med kontanter. Hur ofta har man det nuförtiden då. Sällan. Mycket sällan. Så häromdagen när kontanterna tagit slut och jag dessutom hade med mig matlåda och därför inte riktigt kan motivera att köpa en smörgås/sallad/chokladbit/nötter etc etc för att runda upp gjorde jag något hemskt. Först kan jag, till mitt försvar, tillägga att jag åtminstone övervägde att ta ut en hundring. Men det kändes liksom lite onödigt det med. Så jag gjorde det.. Jag tog 12 spänn ur Klaras spargris.

Usch. Nåväl, på den här veckan har jag nog inte gjort mycket värre saker än så. Tidigare har jag säkert felat och syndat hundra gånger. Men det var som att alla moderliga misstag, eller omoderliga misstag kanske man ska säga, kom så tätt och med så stora felsteg att jag helt enkelt inte kunde bortse från att analysera det hela en aning.



Måtte hon bli någorlunda redig. Älskade barn.

Guld värt att de börjat sända beverly hills igen. Perfekt underhållning till lunchen. Något som slår mig är dock att jag fortfarande inte förstår all uppståndelse runt Kelly.
Okej. Boring.
Skolan har börjat, med det kom en förkylning som verkar har satt sig i huvet. Pi.
Okej. Också ganska tråkigt.
Studiemotivationen verkar dock ha infunnit sig. Längtade till och med efter att böckerna skulle komma. Konstig känsla. Måtte det hålla i sig.
Har drabbats av kraftig beslutångest gällande helgen. Malmö eller Örebro. Kräftskiva eller familjehäng. Tufft val. Verkligen. Melissa Horn och min arabiska vän har fått stötta mig i det här. Tack.

Klara har vad hon kallar "överlyck" i sin mage. Man kan få ta del av det hela om man kramas. Då blir man själv överlycklig.

Det här är en sån därn typisk sak som man inte ska skriva om på en blogg. Så jag får vara tacksam att läsarantalet är så lågt som det är.. =/=) Hur som. Jag kanske måste. Antagligen kommer jag ångra mig om några veckor, eller kanske (förhoppningsvis) till och med några dagar.

Asså. Robyn är kanske den största innepinne bruden. Evah.