blåsor

på tungan.. långt bak på tungan till och med. Så att det typ blir jobbigt att prata, formulera ord, äta, dricka etc etc. O så har jag förhårdnader på fingrarna för att jag mer eller mindre har tryckt pennan så hårt mot mitt högra pekfinger att benet snart tittar ut. Något lite lätt överdrivet men det känns i alla fall.
Stackars stackars mig.
Å andra sidan glädjs jag ofantligt mycket åt att den sista tentan för i år är avklarad och att det endast är tolv ynka dagar kvar tills flytten går av stapeln. Känns bra. Känns riktigt bra.
Dessutom är det första tisdagen på länge jag kunnat ta del av allt vad 5:an har att erbjuda. Fina grejjer det.
Å så ska jag njuta av en god natts sömn och inte ens överhuvudtaget fundera över Porter, Maslow, Taylor, STP, Effektivitet, Ledarskap, Kultur, Motivation etc etc etc etc. Som jag har längtat.

jo så att

Okej - jag önskar att jag hade så sjukt mycket bra att skriva. Sådär käckt o bra. Och med fräna bilder. Men nopp så är inte alls fallet. Jag har absolut ingenting att skriva. Inte ens något ointressant. Möjligtvis att Klara såg ett H&M-kvitto och sa "mammas jobb" - mitt i prick så att säga. Och så har hon kissat två gånger på pottan.
Fy vad jag inte alls vill vara en sån därn som skriver om sånt som är mer än mycket ointressant för alla andra förutom möjligtvis Klaras mor- & farföräldrar. Så just därför slutar jag nu och går till sängs med datorn och ytterligare en natt med Chuck Bass.
Sweet dreams.
Bra kväll. Bra kväll.

Härliga ensamma söndag.

PÅ gott och ont. Det gör ont i hjärtat att säga hejdå till Emil för ytterligare en vecka i ensam-mamma-anda men ännu mer smärtsamt är det att varje morgon höra Klara säga "Pappa är inte här. Pappa är i Norrköping". Aj aj aj. Men nu är det inte långt kvar till mitten av december vilket innebär ett fortsatt liv i samboskap och en fortsatt fadersfigur för Klara. Heja kärnfamiljen!
Nåväl. Söndag. Som sagt - tråkigt med hela särbogrejen, men för mig innebär det fullständig tillgång till datorn när jag vill, hur jag vill och dessutom ooobegränsad tillgång till tv-fjärren. Tjusningen med det hela är förstås att Om jag vill så kan jag kolla på Sex & The City-maraton på Comedy Central samtidigt som jag ägnar uppmärksamhet åt datorn och mannen i mina drömmar nuförtiden- Chuck Bass. Fast givetvis är det Gossip Girl  i sin helhet jag försälskat mig i...typ.

tentamen.

Skithål vad tråkigt det här är. Annat var det när Kenta undervisade... eller iaf när Kenta satte betyg. Har en känsla av att de inte är lika snälla på universitetet. Skit skit skit.
Känner mig helt och hållet clueless. Men får la ta den på omtentan om inte annat. Men jag viiiill inte det.
Hade några fantastikum dagar i Ktown. Såklart. Åh.
Nä. Nu ska jag hälla upp kaffe i min bästa bästa MFF mugg o hoppas på att beskattningsbara resultat, personalens lagstadgade sociala avgifter, periodiseringsfonder osv osv osv osv osv osv liksom bara kommer till mig.

Fulländat.

Uppenbarelse. Var har jag varit ? Vad jag har missat !
Scarlett har aldrig varit en favorit men jag tror just jag blivit frälst.
Tok bra !!
Pete Yorn & Scarlett på högsta volym. Perfekt !
Åter till kaffet och redovisningens principer.

The Hills are alive.

Jag har absolut ingenting intressant att skriva idag. Men vad gör det liksom...
Mitt liv består just nu av följande : Kaffe, Affärsredovisning, Klara och The Hills. Det är inte så att jag klagar men det känns ju lite träligt o va särbo när man egentligen är sambo.
Idag blir det iaf återförening i Norrk. och sen en vecka till med Kaffe, affärsredovisning, Klara och The Hills. För att inte gå under helt o hållet är en tripp till Skåneland inbokat. Sweeet!
Det känns bra det här med o bli norrköpingsbo- Jag gillar tanken. Det faller sig liksom rätt på något vis. Nu funtar jag bara lite på vilka av alla gamla härliga lägerbuddies man borde ta kontakt med. Svar: Ingen.
Jag kommer helt enkelt att förlita mig på mitt oerhört stora kontaktnät bestående av Sofia o Emelie. Funkar fint för mig. Jag hoppas bara att de är införstådda med detta.
Klara är en kul prick. Hon bråkar redan med A på dagis och jag ser vissa likheter i deras sätt att diskutera med mitt o Emils sätt att göra detsamma. På gott och ont.
Annars pladdrar hon på, och ljuger så att hon tror sig själv. Gummsan.

Mot Hufvudstaden.

Bästa Klara har fyllt två- så det är väl dags att vara nostalgisk. Lite åtminstone. Det Är sjukt hur snabbt det har gått.
Bästa Klara överraskade med att säga "mamma.. jag älskar dig " . Guld värt.
Bästa Klara öppnade paketen utan problem. Lite för bra. Typ så att man kan ana att hon smygtränat.
Bästa Klara var dödstrött igår när alla hade åkt.
Goding.
Min söndag bestod av lite mys, promenad och så en sån därn härlig allergichock i läpparna. Hade gjort mina husliga plikter och lagat mat till familjen. Spexade till det lite med chili men det fick jag snart ångra. Så istället för popcorn-häng i soffan för att ladda batterierna inför denna måndag satt jag istället fast med läpparna i ett paket fryst bladspenat.
Perfekt.
Snart bär det av till Stor-Stockholm. På tiden tycker jag faktiskt. Nu har vi snart bott här ett år och det är ta mig tusan inte längre dit än att man borde visitera hufvudstaden åtminstone två gånger per år.
Som jag sa. Ett år här är snart avklarat och snart är det dags för oss att lyfta vårt allt för stora flyttlass och flyga vidare mot sydligare breddgrader. Nkpg nästa.
Så med det sagt tackar jag för mig. Bättre sent än aldrig så att säga...

Skrivbord

Pju. Snart första veckan avklarad. Skönt skönt skönt.
Pendlar mellan att vara överförtjust och livrädd. Eller nja, det var o ta i. Tror snarare att likgiltig stämmer bättre överrens. Ämnet i sig diggar jag som tusan men det är just det här med att mingla och skaffa nya vänner. Börjar tröttna en aning på reaktion "Har du barn?! Wow. Häftigt." och så försvinner de snabbare än ett hungrigt rovdjur.
Så nu fokuserar jag på skolan och skolan endast. Men varför pluggar man annars liksom ?!
Imorgon kommer Jossa och jag hoppar höööögt av glädje. Tacka gudarna för gamla vänner som ser bortom denna lilla petitess och som förstår att jag inte är en hemmafru som bara pratar barn, blöjor och bajs.
Jag går faktiskt beyond det där. Så det så. Basta.
Känns bra o sitta här o plinka vid mitt nya skrivbord. Som en berusning fylld av nya mappar, pennor, lådor och block. Bättre än så här blir det knappt.

Barnlös

I lördags blev Klara bortrövad, med tillåtelse dock, till Skåne. Grämer mig en aning över detta beslut. Det hugger liksom till i hjärtat varje gång man hittar en liten toffs på golvet, eller en krita, eller en bil, docka, bok, klämma, byggkloss, vad som helst. Undviker att gå  in på hennes rum om jag inte måste (vilket jag måste för att klä på mig). 
Ska sluta gnälla nu på en gång, för som sagt - det var ju med tillåtelse hon tog med sig farfar på tåget och åkte. 
Jag och min kära Emil tillbringade alltså inte söndagen i lekparken utan i soffan. Harry Potter-maraton. Hela dagen. Det var skönt. Faktiskt. 
O nu ska jag kila till jobbet. Det ska också bli trevligt. Jag gillar't.
På torsdag ska även jag ta tåget mig sydligare breddgrader - Å fy sjuttsingen vad jag längtar. 



(å nej jag vet inte hur jag roterar bilderna)



dipp.

Jag är helt förstörd. Så trött att jag inte ens orkar hämta mina popcorn i köket. 
Har städat hemmet inför svärfars besök imorgon. Och för att inte grannarna skulle ringa anticimex.

Klara sover hos sina fosterföräldrar LolloochJosef. De sitter ihop nu efter som de gift sig- åtminstone enligt Klara. Hon har nämligen lite svårt o skilja på om Josef heter bara Josef eller LolloJosef. 

Gud vad tråkig info.
Ska åla mig ut i köket till popcornen, jag hör hur de ropar på mig och benen orkar inte bära mig längre.


Som ett brev på posten

Bokstavligt talat. Det kunde inte ha kommit mer lämpligt. 
Sitter i morgonrock, dricker kaffe, det regnar, jag vet inte hur man får igång dvd-spelaren, tv dagtid suger, längtar efter Klara. Då trillar det minsann in två fantastiska tidningar i brevinkastet, ett stycke ELLE och ett stycke DV. Merci !
Kunde inte ha kommit mer lämpligt.

Nu - kaffe, Michael Jackson och ELLE.
Ljuvligt .

MJ



Aj mitt hjärta. 

Det var så nära.. men ändå alldeles för långt borta. 
Farväl kära du. 


Förstår precis.

Jag fattar . Det är en sjukt uttjatad grej redan det här med Michael Jackson... eller som jag hörde att de riktiga fansen skrek... MJ... Men det är så tok-bittert att vi inte fick se han. Jag menar, det handlar om typ två månader han hade behövt hålla ihop. Det är ändå inte såå mycket begärt. Det tycker jag faktiskt inte.
Nåja, ska försöka få  Emil till London ändå. Jag har ju till o me börjat på att spara. 

Nu börjar Poirot. 
Finns inget bättre än Agatha Cristie. Am I Right ?! Jo, jag tror nog det faktiskt. 

färdig.

tenta 3 avklarad. Då ska jag bara se till o klara den med. Nervöst. O så var det en tenta kvar på måndag. Sen så. Fääärdig. Åh. Måtte det gå bra.
Klara har fått öroninflammation för 4:e gången. Balle. 
Annars mår hon bra, bättre än bra till och med.
Jag trivs bättre än jag nånsin gjort på jobb. Så jag klagar då rakt inte jag heller.
Helgen var underbar. Möhippa och strålande sol. Så hiskla trevligt.
Nu är det nedräkning till bröllop och sen midsommar. fin fint.


tis.


Missförstå mig rätt heter det ju. Dufus.

Tisdag tisdag. Toppen tv-tisdag. Åh. Det var så länge sen sist. Men ikväll så ska jag minsann få njuta av goda vänners lag i goda vänners kristianstad.

Underbart !

sjukhus

Kristianstad. Igen.
Missuppfatta mig rätt.... Trivs som fisken här men helst under andra omständigheter.
Att det aldrig bara kan vara nog.
Tänk om nån bara kunde säga.. app app... nu räcker det. Kanske kan sätta stopp där bara helt enkelt. 
Vi hoppas på det bästa o det är ju en envis rackare vi snackar om så det ska nog reda upp si.

Ska få träffa min favvo tjejja, näst efter Klara, idag i alla fall. O så ska jag gå och bli rånad av Polarn & Pyret. Det blir fint det.

Tjipp o hej.

freitag







Idag har vi gungat, grillat och lagat punka.
Mycket bra dag.
Das was alles. Eller helt enkelt bara tack och god natt.

jag


Jag ar i Shanghai. Jag stortrivs.
Jag alskar stan. Heeelt underbar ar den. Hade jag bara haft mojlighet och ett stycke Fannylito att ta med mig hade jag flyttat imorrn. Det hade vatt najs. Najs bajs.
Jag har inforskaffat bade det ena och det andra. Bland annat en mockajacka som jag hamtade hos skraddaren idag. Man kan saga att denna resan gatt i en indianfas. Far se hur lange den haller i sig men an sa lange kanns det helt ratt.
Storst av allt ar anda att vi traffade Ingvar Kamprad var forsta dag har. Han var en mysig farbror men aningen snurrig eller sa forstod han bara inte var svenska. Var ju mitt i ett lyckorus sa vi kanske uttryckte oss sluddrigt.
Klara har en liten foralskelse i Mr. Lee, chaufforen. Blir fint o beratta for henne nar hon blir aldre. Att hennes forsta karlek var chaffisen.
Annars ar hon mattligt nojd over alla kinesers uppmarksamhet. De ar pa gransen till elaka faktiskt. Kan liksom inte forsta varfor hon har glajjer. Dalig syn kanske ?! Daaah. Sa nu kastar hon bara av sig dem for jamnan. Traligt.

Jag vill bo har. Basta staden. Forutom Ktown. Forstas.
Nu ska jag ner o mingla lite med familjen innan det ar laggdags.
Lollos brudklanning ar klar imorgon. Ska bli spannande.

O ja.. just det. Jag klarade tentan. Guutt !


Om en vecka... om en vecka då ni. Då är jag i kineslandet och sover förhoppningsvis inte. Förhoppningsvis använder jag mina nya fina skor och svänger de lurviga. Det är dock troligare att jag sover.
Brukar inte va så värst pigg när vi väl är där. Jet-lag liksom. Vad är det för påhitt.
Fisan är fortfarande sjuk. Illa illa. Måtte hon bli kry tills imorgon, annars bär det nog av till farbror doktor igen. Det visade sig nämligen att hon fått öroninflammation. Igen. Generna ? Jodå. Inte kul o flyga när öronen är ajaj och hostan resulterar i klökningar.
Tycker hon borde tillfriskna nu när hon fått penicillin och allt men det verkar vara en seg bacillusk.

Personligen lever jag just för tillfället i en fruktansvärt lugn tillvaro. Kusinvitamin Lollo kom hit och hjälpte mig halvera min pack-hög men efter gårdagens bravader har hon nu slocknat i soffan. O Klara har sovit i cirkus tre timmar och tjugo minuter.
Kan liksom inte förstå vad det var jag såg framemot i torsdags. Jag verkligen längtade efter att få vara ledig och göra en massa grejjer som jag suktat efter men liksom skjutit upp till förmån för mitt studerande. O nu kan jag bara inte komma på vad det var.....
Rackarns.

Hoppas de små liven vaknar snart.

tok.

som sagt.. noll koll...
inte om en vecka. Om en vecka och tre dagar.
Helt seriöst.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0