miniteam

                                                     

Give me a Tavegyl and punch me in the face. Har legat kraftigt däckad sen jag intog en Tavegyl mot klådan. Tur att den där varningstriangeln sitter på kartongen, hade inte varit helt rätt o köra bil. Kunde slutat ganska illa.

Gårdagen innebar en tripp till Kstad. Anlitade privatchaffis Jens som snällt körde.
Besöket hos barnmorskan blev ganska kortvarigt, fanns ju inte så mycket nytt att förtälja men hon tyckte nog dock lite synd om mig så hon ringde förlossningsläkaren så att han skulle ta en titt på utslagen och beställa tid för ställningstagande.
Får tid direkt och pilar bort till CSK. Synd bara att barnmorskorna var aningen retarded och allmänt otrevliga. "Vi har ju faktiskt inte mottagning här nu.." Nehe, och det är vårt fel huuur?
Nåja, fick sitta ner i ett rum med otäck ljusrörsbelysning och förlossningsångsten blidde ganska påtaglig. Usch ett sånt ställe. Barnmorskan kollade lite snabbt och fastställde att "utslagen ser ju inte så nya ut" nä, konstigt är jag kliat sönder dem. Daaah!
Får sitta kvar i det där hemska rummet och invänta läkare. En kvart går, en halvtimme och en halvtimme till. Barnmorskan kommer in igen och berättar att läkaren ska på operation och därför tar det lite tid.
Är precis på väg ut från läbbiga-rummet när en högfärdig läkare travar in.. nästan över mig om jag inte hade backat samtidigt. Snabbt snabbt ska de gå, han har minsann bråttom och frågar Mig om Jag tror att det är utslag? Bra fråga.. Jag är inte läkare. Som en "kompromiss" som han kallade det fick jag tabletter över helgen och en tid för provtagning på måndag. Thanks mate. Känns inte helt rätt att jag själv fick ta reda på verkningssätt och biverkningar men det blir kanske så när man inte ens tittar patienten i ögonen En Enda Gång. Dummer.
CSK vs. UMAS och MAS vinner lätt. Där verkar de ju faktiskt bry sig i alla fall..

Fick känna av den där smärtan igår. Ajaj. Kan vara så att jag måste ta tillbaka allt jag nånsin sagt om att jag ser framemot att få ont på det sättet.. det var nämligen det sjukaste. 

Jo det ska jag ta och berätta... Jag har ett huvud i mitt bäcken, men annars är det finemang.

        

Om en vecka är det alltså dags är det sagt. Vi får väl se om så blir fallet men mina gener blandat med Emils ger inte mycket hopp för att det ska komma igång tills dess.. men scenariot skulle alltså, om 7 dagar, kunna vara sådant så att jag och Emil fått ut vår knubbis och blivit mor och far, mamma och pappa, morsan och farsan. Fast jag ska ju aldrig bli mamma, inte min grej helt enkelt.. jag håller mig till att vara som vilken brutta som helst, fast med barn. 

 

Igår körde jag o plutt, dvs. jag körde han åkte, till kstad för att hälsa på min mor och far som var ny anlända från Polen. Till min stora lättnad pratade de varken polska eller drack sprit i stora mängder. Skönt. Å andra sidan hade det varit otroligt konstigt om de hade gjort det senare med tanke på att de är hel nykterister men den senaste veckan har jag lärt mig att man inte ska ta nåt för givet så därför drog jag ändå en lättnadens suck. Det ska dock tilläggas att de hade köpt hem både det ena och det andra smarriga till moi und my amore, fast helt ärligt var det bara till mig eftersom Emilio inte dricker spiritus men det kunde jag inte med att berätta för mamma. Jag vill ju fortfarande ses som en hyffsat fin flicka även om jag misstänker att det loppet redan är kört.