Jag sa bara ja ja ja

när Emil sa : " Ska vi åka till Skåne i helgen ?" Ja tack gärna.
Åh vad jag saknar mitt skåneland. Jag saknar det så att det gör ont. Jag saknar min mamma, mitt Malmö, Möllan och mina kära kära vänner.
Jag saknar min balkong också för den delen,
Varför flyttade vi nu igen ?
Hmpf. Nåja, Det är inte så att vi vantrivs. Jag gillar min lägenhet mer än någon annan lägenhet. Jag gillar Klaras dagis och dagistanter jätte mycket. Jag gillar min släkt ännu mer för den delen.
Åååh !! I'm torn..
Nåja. I helgen blir det som sagt var Osby, Ktown och Malmö. I den ordningen.
Mitt enda issue är dock att jag tvingas köra med släp ner. Jag. Som knappt klarar att köra bil med täckt bakruta. Såå att vi faktiskt kommer fram är jag inte helt hundra på. Men åka ska vi.

Som den rojalist (javisst) jag är kunde jag ju bara inte annat än att fälla en tår när kungafamiljen så högtidligt förklarade för oss, folket, att vi får en Prins Daniel Hertig av Västergötland (det på sitt visitkort och allt är klappat o klart).
Jag minns det som om det vore igår, hur jag sprang in i vardagsrummet hemma och tog fram de fina böckerna med kungafamiljens år i bilder. Åh. Dessa vackra människor.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen..
för jag vill leva jag vill dö i skåne.
Så är det med det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0