miniteam

Jag var så bomb-säker. 100% - på att jag hade fått en stort, och helt & hållet förtjänat, U på senaste tentan. Men tänka sig vilken fin julklapp jag fick då det istället stod VG.

Thank's mate !

Nåväl, jag befinner mig fortfarande i skicket av att vara ett stort frågetecken men jag tänker då rakt inte ifrågasätta deras betygssystem. Trots att min ena lärare gett mig stora skälvan så fort jag sett skymten av henne är jag numera villig att tycka att hon är helt reko.

Har haft en fantastiskt vit jul. Sådär perfekt. Bortsett från allt kaos runt-i-kring. Det är nog så jag skulle sammanfatta hela hösten faktiskt. Med ett enda ord. KAOS.

Nu är den dock över. Skönt är väl det.

Sådär klyschigt innebär ju ett nytt år nya tag. Ser framemot det och allt vad det innebär. Ska försöka bemästra två kurser till våren. Det ska nog gå det med. Det värsta som kan hända är ju att det helt enkelt inte går alls.

Imorgon ska jag och mina kära dotter kliva på tåget och fara him till Norrköping. Trots att jag sammanlagt inte sovit mer än kanske sju nätter där saknar jag det som om det vore mitt hem. Tur va. Det är ju mitt hem liksom.

Kanske kan Emilio utgöra en del av saknaden också.

Kanske.