miniteam

Klara har lärt sig skratta. Utan själva skrattet. Jag antar att man kallar det att le. Hon är grym på det nuförtiden. Dessutom har hon lärt sig att somna på egenhand. Hon börjar bli stor nu. Snart flyger hon härifrån..

Kanske inte flyger. Snarare rullar. Hon har blitt redit tung och hon bara äter o äter. Inte klokt hur mycket hon kan få plats med. Igår trodde jag hennes magsäck var nära att gå sönder. Hon var så svullen efter hon hade ätit att det nästan var obehagligt. Därför har hon har nu gått från Knubbo till Svullo.

Hade en otroligt trevlig visit i Kstad i förra veckan. Dö mysigt. Borde göra om det snarast.

I lördags vadde det kalajs för moi und my dear sambo. Jag gillar inte att vara vuxen. Speciellt inte på min födelsedag. Nästa år ska jag lätt bosätta mig hos mamma natten mellan min och Emils födelsedag så att det blir gjort på riktigt med frulle i bingen, massa paket och framför allt någon som sjunger för en. Missförstå mig rätt, Emil sjöng en liten trudelutt innan han cyklade till jobbet men det var inte med samma moderliga kärlek. 

 

Imorgon ska Klara få en pappa. Det blir en stor dag för henne och för mig. För jag ska få en ny frilla. Efterlängtat.

  Trött Klara flinar.