miniteam

Haha. Mina hormoner är så ur balans att det är löjligt. Jag började verkligen gråta till Babes i bushen precis. Det kändes som en kniv i hjärtat när cowboy nissen skulle skicka hem den ena tjejen, kunde lika gärna varit Emil som gjorde slut med mig (peppar peppar ta i trä).. för så mycket kändes det. Enda in i själen smärtade det..

Day-time Tv är inte vad det borde vara, det kan jag intyga efter två sjukt dryga dagar hemma i ensamhet. Dö tradigt. 

Men ÄNTLIGEN är klockan tre, då kommer älskling hem så att vi kan åka till Tea o Jens och äta sockerbullar :) Har längtat hela dagen.