åh !
Vackra vinterdag. Tog en promenix längs med strömmen (tror jag) för att sedan landa på lekplatsen i Folkparken. "Jag älskar min park" var Klaras exakta ord. Underbart.
Första veckan avklarad. Med nöd och näppe. Emil skrattade högt när han såg mina böcker och konstaterade, vad jag redan visste, att de var riktigt riktigt tråkiga. Lagar och grejer. Bra o kunna antar jag, men inte vad jag hade tänkt rikta in mig på sen. Oroar mig en aning för den här distanskursen jag signat upp mig på. Får se om man kanske skulle skjuta på den till sommaren och ta den då istället. För jag tror att jag kan gilla den, men vill inte hets läsa böckerna bara för att... Får la se hur det blir.
Klara har börjat kalla mig "lilla mamma". Än så länge ganska så kärt men det känns aningen tufft att även hon tycker att jag är liten. Å andra sidan säger hon också "Kära mamma, hjälp mig". Vilket känns betydligt trevligare.
Trots massivt mkt snö gör solens starka fantastiska strålar att det nästan känns lite som vår och jag tror bestämt att jag känner mig lite lätt nykär. Vårigt värre.
Nu åter till Samlingsvolymen och Internationella Redovisningsstandarder i Sverige. Tack p3 och Blue Java som gör det hela lite lättare.
munk
Åh. Så Skönt. Har varit ledig sen förra torsdagen, alltså heelt ledig. Inte ens en endaste liten bok till skolan har jag kunnat läsa eller förbereda mig med. Så skönt så skönt så skönt. Men ändå denna abstinens efter kunskap.
Bra tecken kanske.
För på måndag drar det igång igen. Och till min stora förskräckelse måste jag åka i från Norrk vid sju. SJU. Har inte varit uppe så tidigt nånsin. typ.
Idag ligger jag paralyserad i soffan. Helt färdig. Det stod i och försig i mitt horoskop. Att jag inte skulle ha energi till något och att jag skulle undvika alla reor. Come on liksom. Jag lever ju för reor.. mer eller mindre.
Nu ska jag återvända till "Jul i Vita Huset med Oprah". Man måste älska slötittande. Sånt där tittande som inte kräver någon som helst tankeverksamhet.
Imorgon blir're Munken. Fint !
en era är över
Så var det. Sista tentan är gjord (förhoppningsvis), dagis är avtackat, pm:et inlämnat, opponeringen färdig... Nu lämnar vi Örebro för att bli Norrk-bor på heltid. Det känns bra. Men idag är lite granna en sorgens dag. Jag fällde en, två tårar på vägen hem. Bet mig hårt hårt i underläppen för att inte fullständigt bryta ihop bland barnen på dagis. Åh, vad jag kommer sakna deras små söta ansikten.. för att inte tala om dagisfröknarnas vackra anleten. Bästa !
Imorgon bär det av mot Skåne igen. Och det fina med det hela är att min kära sambo, jo jag har faktiskt en trots att hösten snarare gått i singelns-tecken, ska följa med. Yippie. Ska dessutom unna oss nått så parigt som att åka till Ronneby Brunn. Tror till och med att jag ska slå på stort och försöka mig på ett träningspass där. Även om Klara uttryckte det som att det var lite tokigt att träna.
Glee !
