Barnlös
I lördags blev Klara bortrövad, med tillåtelse dock, till Skåne. Grämer mig en aning över detta beslut. Det hugger liksom till i hjärtat varje gång man hittar en liten toffs på golvet, eller en krita, eller en bil, docka, bok, klämma, byggkloss, vad som helst. Undviker att gå in på hennes rum om jag inte måste (vilket jag måste för att klä på mig).
Ska sluta gnälla nu på en gång, för som sagt - det var ju med tillåtelse hon tog med sig farfar på tåget och åkte.
Jag och min kära Emil tillbringade alltså inte söndagen i lekparken utan i soffan. Harry Potter-maraton. Hela dagen. Det var skönt. Faktiskt.
O nu ska jag kila till jobbet. Det ska också bli trevligt. Jag gillar't.
På torsdag ska även jag ta tåget mig sydligare breddgrader - Å fy sjuttsingen vad jag längtar.
(å nej jag vet inte hur jag roterar bilderna)
dipp.
Jag är helt förstörd. Så trött att jag inte ens orkar hämta mina popcorn i köket.
Har städat hemmet inför svärfars besök imorgon. Och för att inte grannarna skulle ringa anticimex.
Klara sover hos sina fosterföräldrar LolloochJosef. De sitter ihop nu efter som de gift sig- åtminstone enligt Klara. Hon har nämligen lite svårt o skilja på om Josef heter bara Josef eller LolloJosef.
Gud vad tråkig info.
Ska åla mig ut i köket till popcornen, jag hör hur de ropar på mig och benen orkar inte bära mig längre.
Som ett brev på posten
Bokstavligt talat. Det kunde inte ha kommit mer lämpligt.
Sitter i morgonrock, dricker kaffe, det regnar, jag vet inte hur man får igång dvd-spelaren, tv dagtid suger, längtar efter Klara. Då trillar det minsann in två fantastiska tidningar i brevinkastet, ett stycke ELLE och ett stycke DV. Merci !
Kunde inte ha kommit mer lämpligt.
Nu - kaffe, Michael Jackson och ELLE.
Ljuvligt .
MJ
Det var så nära.. men ändå alldeles för långt borta.
Farväl kära du.
